Filosofisk praxis i organisationen

Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa och skapa en god arbetsmiljö. Hälsofrämjande aktiviteter brukar kallas ”friskfaktorer” och kan definieras så som ”företeelser som förekommer i den enskildes arbets- och eller totala livsmiljö och levnadsmönster och ger denne förutsättningar för att fungera optimalt, utvecklas och må bra i arbetslivet”. Att ”må bra” på arbetsplatsen är förstås ett komplext begrepp men man kanske ändå kan formulera några allmängiltiga tumregler. Exempelvis; det ska vara förhållandevis konfliktfritt, arbetsplatsen ska präglas av respekt för varandra, man ska känna meningsfullhet med sina arbetsuppgifter, man ska helst ha roligt, när det händer jobbiga saker ska man kunna vända sig till någon som man litar på, man ska ha en arbetsbörda som man klarar. Företag som erbjuder filosofiska workshops i organisationer och företag finns i dag i flera länder, särskilt i USA och Holland men även i ökande omfattning i Norden.

Det amerikanska företaget Google bestämde sig för att anställa sin egen in-house filosof 2011. Filosofi på arbetet kan bidra till att påverka åtminstone vissa av må-bra-på-jobbet-faktorerna eftersom den kan användas i olika syften:

1 Konfliktförebyggande/konflikthantering. Det kan handla om potentiella konflikter inom arbetsgruppen eller fungera som ventil för dem med arbeten som är mentalt påfrestande, som vårdpersonal, polis, brandmän och socialsekreterare. I Danmark och Holland arbetar man mycket med ledarskapsutveckling för chefer på topp- och mellannivå där man reflekterar kring de speciella situationer man befinner sig i när man ska leda andra. I Danmark har man dessutom använt sig av sokratiska dialoger på ett sjukhus där sjuksystrar som jobbade med cancerpatienter deltog i återkommande workshops under en period.

2 Rekreation. Det är roligt att reflektera tillsammans på ett strukturerat sätt. Ofta är det mycket skratt och övningarna kan innefatta rekvisita (bilder, lappar, bollar mm) och aktivitet (att man går runt, att man presenterar något, att man gör rollspel mm).

3 Etik/värderingsarbete. Nästan varje företag har en slogan exempelvis: ”Vård med kvalitet” eller värderingar som ”Alla i vårt företag ska behandlas lika oavsett sexuell läggning, handikapp, kön eller religionstillhörighet.” Dessa slogans och värderingar vill ledningen ofta ska genomsyra arbetskulturen men hur uppnår man det? Filosofiska workshops kan vara ett verktyg för detta. Genom att individuellt och gemensamt definiera begreppen som exempelvis ”kvalitet” kan man upptäcka att det är ett mer komplext begrepp än vad man först tänkte. Man blir varse andras sätt att se på kvalitet och man blir varse sin egen definition av begreppet. Med filosofiska workshops kan man förankra de värderingar som ska genomsyra organisationen och medarbetarna. Detta ska inte förstås som någon hjärntvätt i syfte att alla ska lära sig dela företagets värderingar, utan är en övning i att undersöka dessa, att få en fördjupad förståelse för dem, komma till insikt om vad de innebär och hur man förhåller sig till dem. Är de alls något man egentligen står för eller finns det delar i begreppet som man funderar över och hur ska begreppet kopplas till det man utför under sin arbetsdag? Så i stället för att organisationens värderingar är några meningar som står skrivna i en pärm som man eventuellt tar fram när man ska skriva verksamhetsberättelsen så kan man låta dessa vara utgångspunkter i värderingsövningar i form av filosofiska workshops.

Workshops i företag och organisationer kan också användas för visionsarbete, kreativitetsövningar och för att stärka lagandan.

Ovanstående beskrivning är ett utdrag ur Tulsa Janssons bok ”Du har svaren! Filosofi till vardags.” (Brombergs förlag)

Praktiserande filosofer som jobbar med filosofi på arbetsplatser

Jan Aronsson www.insikt.nu

Tulsa Jansson www.philosophyatwork.com

Lästips

Artikel om filosofisk praxis i SVD